Att skaffa gård är för många en lockande livsstil. Kanske söker man ett liv bortom storstadens stress. Att få leva närmre naturen, kanske odla i mindre skala eller hålla djur. Här får du expertens tips om vad du ska tänka på om du ska köpa gård.
Många som köper en mindre gård idag har sitt jobb kvar i stan, men man har en längtan efter att bosätta sig på landet och kanske i mindre skala börja odla eller skaffa djur.
Ulf Möller, som är ansvarig för Skog & Lantbruk på Swedbank, har sett många par och familjer göra just den resan till ett boendelantbruk.
”Det är en livsstilsfråga. Man har en dröm om att bo på landet och man vill förändra sitt liv”, säger Ulf Möller.
De allra flesta som tar det här steget har tänkt igenom sin situation noggrant och planerat en längre tid, menar Ulf Möller, och trycker på några saker som man bör ha tagit ställning till innan flyttlasset till gården går.
”Du behöver sätta dig in i att du flyttar ut på landet där du inte träffar människor på samma sätt som i stan. Det är mörkt. Du måste ha bil. Man måste tänka igenom hur man ska organisera sitt liv på ett annat sätt när man får en resväg som inte är en kvart, och man inte kan springa till butiken.”
I andra vågskålen ligger förstås friheten, en mer mänsklig rytm, och att få slå upp dörren om mornarna till vackra vyer och ett liv mer i samklang med naturen. Kanske är det också en annan relation till grannarna som lockar – för att hjälpas åt är en självklart viktig del av livet utanför stan.
När man tagit sig en ordentlig funderare på om livet på landet passar, ska man förstås göra en ekonomisk kalkyl.
Titta på inkomster, vad du kan få ut från gården, vad den kostar att driva, och dina bankkostnader. Kanske kommer du få viss inkomst från att sälja hö eller spannmål. Det behöver ställas mot kostnader för att till exempel underhålla fastigheten.
Är man inte van vid att bo på gård är det bra att sätta sig in i vilka kostnader det kan röra sig om, menar Ulf Möller. Att lägga om ett tak på en loge kan till exempel kosta flera hundra tusen kronor, och det är viktigt att sätta av en buffert för framtida kostnader.
Alla som köper en gård med mark eller skog – som i Sverige går under taxeringskod 120 – blir automatiskt egna företagare och ska deklarera som sådana, även om man inte har några inkomster från gården och nolldeklarerar. Det gör också att många av vanliga privatutgifter, som el eller en investering i solceller, kan dras av på gården, som man sen schablonbeskattas för.
För en mindre gård på mellan 10 och 50 hektar – en hektar ungefär lika stor som två fotbollsplaner – kan priset ligga på mellan tre till 20 miljoner kronor eller uppåt, beroende på läge, skick och ”härlighetskänsla”.
Affären är i princip identisk med att köpa en villa. Gårdarna hittas på Hemnet eller de traditionella mäklarföretagen, utöver de som är specialiserade på gårdar, och finns till försäljning från söder till norr.
Generellt sett gäller att man från banken får låna 75 procent av gårdens marknadsvärde i en så kallad jordbrukskredit, bottenlånet, och ev. ytterligare 10 procent. Den egna insatsen behöver vara minst 15 procent. Skulle man därtill behöva låna till en traktor eller liknande kan man ta lånet genom den enskilda firman, under förutsättning att pengar in och pengar ut håller.
”Det är fantastiskt att bo på en gård. Men också ett ansvar då man måste sköta om den varje dag. Det finns alltid något att göra: En bräda som är rutten, något som ska målas, gräs som ska klippas. Har du dessutom djur, då har du jobb 365 dagar om året. Det livet ska man kunna acceptera”, säger Ulf Möller.